Spetsprojektbloggen

Vad kan vi lära oss av familjecenterverksamheten i Sverige?

Skrivet av Ann Backman | 13.2.2018

Familjecentralsverksamheten i Sverige har många gemensamma drag med den familjecenterverksamheten som utvecklas inom LAPE, bland annat att servicen från landskapet och kommunerna samlas under samma tak. Tillsammans med THL gjordes ett studiebesök till Ålidhems familjecentral för att utbyta erfarenheter, god praxis och få idéer angående utvecklingsarbetet.

20180213familjecentral

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I Ålidhems familjecentral finns olika verksamheter som öppna förskolan (dagvård), mödrarådgivningen, barnavårdscentralen och socialvården. Inom familjecentralverksamheten i Sverige arbetar kommunens och landstingens personal sida vid sida. Förvaltningsgränserna är inte ett hinder i arbetet utan samarbete både över förvaltningsgränserna och sektorgränserna fungerar smidig. Hur kommer det sig då? Personalen anser att ett viktigt element är att arbetsramarna är klara från ledningens håll. Därtill har man gemsamma personalmöten och personalrum där man lär sig av varandras verksamhetskultur och arbeten. Det finns även finns ett samarbetsavtal mellan landstinget (Västerbottens län) och kommunen (Umeå). Ledning har uttalade mål som bl.a. utgår ifrån ett mångprofessionellt samarbete i serviceprocesserna.

För att stöda samverkan och det konkreta arbetet har man bildat ledningsgrupper och styrgrupper, för att strukturera upp verksamheten och på ”verkstadsgolvet” finns olika samarbetsteam som arbetar konkret med barnen och familjerna. I dessa team finns personal från exempelvis förskola/skolan, social- och hälsovården. Tröskeln att söka hjälp är låg och kunderna kan fritt röra sig mellan de olika förvaltningarna utan att det märks för den enskilda kunden. Därtill arbetar familjecentralen med konkreta mål för hurudana effekter och verkningar arbete skall ha och hur dessa kan mätas och följas upp.

 

20180213sisakuva

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

I Finland vill vi gå ett steg längre i familjecenterverksamheten, bl.a. genom att även involvera tredje sektorns verksamhet samt att stärka kopplingen mellan bas- och specialservicen. Under samma tak vill vi samla servicen från kommuner, landskap och organisationer/församlingar. Tanken är att familjecentret fungerar som en mötesplats där det finns tillgång till digitala tjänster, rörliga specialtjänster och konsultationsmöjligheter med specialservicen.

Det var även intressant att höra att familjecenterverksamheten i Sverige inte är reglerad i lag och att familjecentren utvecklas och startas utan extern finansiering som en gemensam målsättning mellan kommuner och landsting.  Många landskap i Finland är med och utvecklar familjecenterverksamheten inom LAPE.  Nu samlas erfarenheter och god praxis som kan användas som modell för att nationellt ta i bruk en finländsk familjecentermodell i framtiden. I Österbotten har vi öppnat upp diskussionen kring hur familjecenterverksamheten kunde se ut hos oss och planeringen går vidare!

 

Om du är intresserad av den nationella familjecenterverksamheten kan du läsa mer här:(på finska)

Kan vårdreformen öka jämlikheten?

Skrivet av Riku Niemistö | 23.1.2018

Ökad ojämlikhet är ett av de största hoten mot välfärden och hälsan. Den största delen av alla barn och unga mår bättre än någonsin på alla mätare men en liten minoritet mår sämre än tidigare. I Österbotten finns det ekonomiska förutsättningar för välfärd och man ska inte underskatta hur viktigt det är. Läs förändringsagent Riku Niemistö blogginlägg (på finska).

Från projekt mot förändring

Skrivet av Jessica Fagerström | 19.12.2017

Den 4.12 började jag som tredje projektarbetare i Barnet och familjen i centrum -Förändringsprogrammet för barn och familjetjänster (LAPE). Mitt namn är Jessica Fagerström, jag är magister i utvecklingspsykologi samt utbildad arbetshandledare och jag har i flera år jobbat med olika utvecklingsuppgifter på sote-området i Österbotten. Jag är glad över att få vara med och utveckla tjänsterna för barn och familjer i Österbotten, och jag hoppas på ett givande samarbete!

Min erfarenhet av utvecklingsarbete har nästan uteslutande skett i form av projekt. Ett projekt innebär alltid såväl möjligheter som utmaningar, och inte sällan går dessa två hand i hand:

Möjlighet:       Projektet är en tilläggsresurs som möjliggör planering av förändring och erbjuder ett forum att ”think outside the box”.

Utmaning:       Projektet är inte en del av verksamheten, utan en utifrån kommande tillfällig grej.

Möjlighet:       I projektet är medarbetarna aktivt med och utvecklar verksamheten, gärna tillsammans med klienter. Tillsammans utgör dessa de ultimata experterna!

Utmaning:       Ledningen deltar inte aktivt. Att stöda medarbetarnas deltagande är bra, men inte tillräckligt. För att utveckling ska bli en bestående förändring måste den ledas och följas upp.

Möjlighet:       Projektet har givna tidsramar och ett givet uppdrag. Man vet vad man skall göra och när man skall ha det gjort.

Utmaning:       För många målsättningar, för otydliga målsättningar, för lite tid.

Projekt kan utan tvekan stöda utveckling, som bidrar till förändring, och själv har jag fastnat för denna typ av arbetsuppgifter. Det är roligt och givande att träffa nya människor och fundera på nya sätt att göra saker!

Utveckling och förändring sker med hjälp av motiverade medarbetare. Vi hoppas att vi genom LAPE kan bidra med inspiration och uppmuntran till samt ramar för utvecklingsarbetet. För att utvecklingen å sin sida skall bli en förändring krävs att hela verksamheten förbinder sig till den. Utvecklingsarbetet bör fortsätta och bli en del av verksamheten även efter att projektet tagit slut.

LAPE-programmet är ett förändringsprogram som har som målsättning att skapa barn- och familjecentrerade tjänster samt en verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter. Genom gemensamma målsättningar och samarbete tror jag att vi i Österbotten tillsammans kan utveckla och utvecklas, förändra och förändras och på så sätt främja en bättre vardag för våra barn, unga och familjer!

Vi i LAPE-teamet önskar alla en riktigt God Jul och vi ser fram emot nytt år av gemensamt förändringsarbete!

Österbottens servicehandledning i skick, seminarium II

Skrivet av Pia Vähäkangas | 1.12.2017

Seminariet ”Österbottens servicehandledning i skick” hölls 29.11.2017 i Vasa, sammanlagt deltog ca 60 personer. Bland deltagarna fanns främst servicehandledare och deras förmän från Österbotten.

palveluohjausseminaari 2 kuva

I olika workshoper som ordnades diskuterades servicehandledningsmodellens olika delområden. Det diskuterades även kring hur både äldre som serviceanvändare och mångprofessionella team allt mer kunde dra nytta av olika digitala lösningar i framtiden.

pohjanmaan palveluohjauksen malli

 

Modellen för servicehandledningen håller på att utarbetas. I framtiden kommer det att bli allt viktigare att äldre får råd och information för att deras egenvård ska kunna tryggas. Det är också viktigt att informationen är både lättförståelig och lättillgänglig. Målsättningen är att den äldre med hjälp av information och rådgivning ska kunna klara av vardagliga funktioner och kunna bo hemma.

Servicehandledning innehåller bedömning av servicebehovet och uppgörandet av serviceplanen, och den handledning i anslutning till det som behövs. Servicehandledning blir aktuellt när den äldre behöver tillfälligt eller regelbunden service. Enligt utkastet till lag om valfrihet är servicehandledningen en del av verksamheten som upprätthålls av landskapets affärsverk. 

Barnens rättigheter – Dags att stanna upp

Skrivet av Ann Backman | 24.11.2017

IMG 2880 barnsrattigheter

Denna vecka har vi firat barnets rättigheter. Barn har rätt till en trygg vardag. Det är många barn idag som har det bra, men det finns också en allt större andel barn som inte mår bra.

Inom LAPE förändringsprogrammet är barnens rättigheter centrala. Detta tema lyfter man fram och betonar i termer av en egen utvecklingshelhet - Förändring av verksamhetskulturen. Med denna helhet strävar man till att strukturellt stärka barnens rätt.

I måndags firades barnrättsdagen. År 1989 antog Förenta nationerna (FN) en konvention om barnets rättigheter och i Finland ratificerade konventionen 1991. Nästan alla länder i världen har ratificerat konventionen, och den 20 november firar man FN:s barnrättsdag. Lapsiasia.fi har publicerat en barnvänlig broschyr om FN:s barnkonvention och barns mänskliga rättigheter.

Samma dag, 20.11.2017 tog 1000 socialarbetare i Finland ställning för barnens rätt till skydd. Socialarbetarna anser att brister inom t.ex. barnskyddet inte uppmärksammas tillräckligt på den politiska nivån och att anslagen för det viktiga arbetet inte beviljas i den utsträckning som behövs, dvs. för att det sociala arbetet ska kunna stödja de familjer som behöver hjälp. Man anser att man i dagsläget och med nuvarande resurser inte kan skydda barnen på det sätt som man vet att de behöver, och på så sätt kunna erbjuda en trygg uppväxt år barnen och stöd till de föräldrar som behöver det. Genom uppropet ville socialarbetarna uppmärksamma att man i Finland bättre bör ta ansvar för barnskyddets verksamhetsförutsättningar. Länk till uppropet finns här.

Socialarbetarna upprop uppmärksammades nationellt och mycket i media:

Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko uppmärksammade i samarbete med Lupa auttaa! (LAPE Egentliga Finland) uppropet bl.a. genom denna video:

https://www.youtube.com/watch?v=luPutN1jzz4&sns=fb

Svenska yle uppmärksammade uppropet med följande artiklar:

Barnskyddet i Vanda lider av negativ publicitet: "Orättvist att de positiva förbättringarna inte syns."

Barnen i kläm inom barnskyddet - delar socialarbetare med 60 andra barn.

Även i andra medier rapporterades om saken:

Sosiaalityöntekijöiden mukaan lastensuojelun tilanne on kestämätön: "Olemme seuranneet rakenteellista lasten ja nuorten heitteillejättöä"

Fackorganisationen för högutbildade inom socialbranschen Talentia har gjort en utredning gällande socialarbetarnas arbetsvillkor, som visar att bristen på socialarbetare kunde lösas med pengar och bättre arbetsvillkor:

Sosiaalityöntekijäpula ratkeaa rahalla ja työolosuhteilla

 

Vi inom förändringsprogrammet Barnet och familjen i centrum ordnar den 8.2.2018 ett seminarium i Österbotten om förändring av verksamhetskulturen med temat barnens rättigheter och barnkonsekvensanalys.

Inom LAPE förändringsprogrammet betonas förebyggande arbete, integrerade tjänster och samarbete mellan olika aktörer som arbetar med barn. Alla som arbetar med barn har ett ansvar att se till barnets bästa, främja barn och familjers välfärd och att agera vid oro. Det är vårt gemensamma ansvar. 

Tankar om familjecenter

Skrivet av Riku Niemistö | 1.11.2017

Deltagarna i konferensen för förändringsprogrammet för barn- och familjetjänster bekantade sig med Norges familjecenterverksamhet. Det räcker inte att man samlar funktionerna under samma tak, skriver Riku Niemistö, förändringsagenten för projektet i Österbotten, i sitt blogginlägg. s mera på finska. 

20171110 blogikuva konferenssista

 

  

Nyckeltal för uppföljning

Skrivet av Pia Vähäkangas | 23.10.2017

pian blogi lokakuu 2017

Landskapet behöver i framtiden sådana nyckeltal som kan användas för uppföljning av vård- och servicebehov. Vården och servicen bör följas upp för man ska kunna bedöma vilka effekterna är på befolkningens hälsa och välmående. Många kommuner i Österbotten använder RAI systemet (www.thl.fi/RAI) i hemvården och inom serviceboenden. Gemensamma RAI nyckeltal behövs för uppföljning av vårdkvaliteten i hela Österbotten, vilket arbetsgruppen RAI för ledare (se bilden) jobbar med. Förändringsagenten fungerar som ordförande för arbetsgruppen. 

Kick off-tillställning för Barnet och familjen i centrum

Skrivet av Ann Backman | 11.10.2017

yleiso

Den 25.9.2017 ordnades en kick off för LAPE förändringsprogrammet i Österbotten. Under eftermiddagen fick deltagarna en helhetsbild över LAPE-projektarbetet i Österbotten. Tillställningen lockade till sig ca. 80 deltagare från olika områden bl.a. social- och hälsovården samt undervisningssektorn, utbildningsenheter och organisationer.

Kick off:en inleddes av Joakim Strand som lyfte upp Österbotten som ett välmående och drivande landskap, där familjerna har en central roll i välfärden. 

jstrand

Därefter fick vi höra om Pia Eriksson från THL som berättade om det nationella arbetet och det stöd som THL erbjuder landskapen samt om den övergripande målsättningen med förändringsarbete inom utvecklingen av special- och krävande tjänster.

Kommunerna lyfte upp sina önskemål på hur servicen skulle kunna utvecklas och projektparterna i framförde sin syn och presenterade sin verksamhet inom LAPE-helheten.

Presentationerna kan man hitta här:

Projektarbetet i Österbotten (Ann Backman, projektarbetare)

PALASET KOHDALLEEN- utbildningen: Nya verktyg för förändringsarbete tillsammans med den unga, dens familj och nätverk. (Eira Tikkanen, Sakkunnig, Föreningen för mental hälsa i Finland)

Stödgrupp för barn som har upplevt separation. Separation i barnfamiljen -verksamhetsmodell (Sara Lammi & Maju Saha, Vasa mödra- och skyddshemsförening)

Det nationella LAPE-projektets arbete inom special och krävande service. (Pia Eriksson utvecklingschef, Pol.dr. Institutet för hälsa och välfärd)

Mångkulturellt barnskyddsfamiljearbete. (Susanna Backlund-Enges, servicechef, Familar)

Stöd för barn och familjers välmående genom samarbetsstrukturer inom den kommunala servicen. (Tiia Krooks, grundtrygghetsdirektör, Kaskö)

Delaktighet i utvecklingen av tjänster för barn, unga och familjer. (Maria Balk, LAPE-projektarbetare, FSKC)

Vi tackar alla som deltog och ser fram emot samarbetet!

hankehenkilot

Ann Backman, Terhi Korpi och Riku Niemistö

 

Utvecklingsprogrammet för barn- och familjetjänster (LAPE) har startat i Österbotten

Skrivet av Riku Niemistö | 28.6.2017

I LAPE-programmet förnyas tjänsterna för barn, unga och familjer till en klientorienterad, integrerad helhet av tjänster i den verksamhetsmiljö som bildas av landskapen och framtidens kommuner. LAPE är ett förändrings- och implementeringsprogram som hör ihop med med vård- och landskapsreformen. Förändringsprogrammet består av två helheter. Den första innebär en verksamhetskultur som stärker barnets rättigheter och den andra barn- och familjeorienterade tjänster. I Österbotten koncentreras programmet till att utveckla tjänster för barn och familjer. 

rikun blogikuva 1 sve

Viktiga mål i LAPE-programmetär att tillgången till tjänster i rätt tid ska förbättras och att stödets tyngdpunkt ska förskjutas till förebyggande tjänster och stöd och vård som ges i ett tidigt skede. Utvecklandet av en österbottnisk modell med familjecenter är en åtgärd för att främja detta.

Varje landskap har fått statsfinansiering för en LAPE-förändringsagent. Förändringsagenten har till uppgift att sporra och få med regionens alla aktörer i utvecklingen och att stödja och samordna det LAPE-reformarbete som utförs i regionen. I Österbotten är förändringsagent med i den temporära förvaltningen. Jag började arbeta som förändringsagenteni maj. Dessutomhar Österbotten fått LAPE-finansiering för utveckling av tjänster på specialnivå. Projektplanen finnspå 2019.osterbotten.fi. Projektet börjar med full fart när vi har rekryterat projektanställda.

Mitt jobb som förändringsagent har börjat med att vara i kontakt och bekanta mig med t.ex. kommunerna och främja att kommunerna har fått igång samarbetsstrukturerna dvs. kommunala LAPE-grupper. Landskapens LAPE-grupp fungerar som styrgrupp för båda förändringsagent och projekt. En viktig sak är ocksåatt jag som förändringsagent hittar och lyfter fram den goda praxis som vi har i olika håll, och som kunde tas i bruk i hela landskapet. 

Diskussionsmöte om servicehandledningens arbetsmodeller i Österbotten

Skrivet av Pia Vähäkangas | 21.4.2017

Servicehandledare, chefer och medlemmarna i social- och hälsovårdsreformens arbetsgrupp för seniorer samlades 29.3 i auditoriet på Vasa centralsjukhus för att diskutera arbetsmodeller och de utvecklingsbehov som gäller servicehandledningen. Seminariet ordnades som en del av spetsprojektet Servicehandledning i skick i Österbotten.

seminaari blogi 3

Deltagarna lyssnade på föreläsningar och jobbade i arbetsgrupper. Servicehandledningens arbetsmodeller och utmaningar samt uppbyggandet av en gemensam modell för landskapet diskuterades. Grupperna konstaterade att arbetssätten varierar i kommunerna och att förändringar behövs för att trygga jämlik service för de äldre i landskapet.

Vad behövs för att få en gemensam modell för servicehandledningen i landskapet?

  • En gemensam klientcentrerad syn och verksamhet som stöder den äldres deltagande
  • Mätare för utvärdering av den äldres funktionsförmåga och möjligheter att klara sig i vardagen
  • Kriterier för servicen
  • Gemensamt datasystem och klientplan för att möjliggöra också den äldres delaktighet

Utvecklingsarbetet fortsätter, utmaningar tacklas och diskussionerna fortsätter.

Uppdaterat 11.10.2017, klockan 08.45, Petra Fager.