22.05.2018
Begriplig information om reformen

Det förs en livlig diskussion om landskaps- och vårdreformen på det politiska fältet nu när lagstiftningen ska upp i riksdagen. Om lagstiftningen godkänns och lagarna träder i kraft så tar vi ett långt, konkret steg mot ett nytt sätt att tillhandahålla offentliga tjänster.

I och med det nya landskapet förändras både det regionala beslutsfattandet och de tjänster som erbjuds för invånarna i landskapet. Dessa faktorer är också förknippade med kommunikations- och informationsutmaningar.

Om lagarna träder i kraft i juli och landskapsvalet förrättas i oktober har invånarna – väljarna – bara några månader på sig att förstå vad det nya landskapet har för uppgifter och vilka beslut som fattas av det nya landskapsfullmäktige. Det som är nytt i lagförslaget är indelningen i organisatörer, det vill säga de som ansvarar för ordnandet av tjänsterna, (landskapen) och producenter, det vill säga de som producerar tjänsterna i praktiken (offentligt eller privat). Vad kan då kandidaterna lova? Vad kan de ledamöter som väljs till landskapsfullmäktige påverka och vad hör till serviceproducenterna eller vad tillhandahålls inom ramen för valfriheten, dvs. genom konkurrens?

Om invånarna inte förstår det nya landskapets roll, så finns det en risk för att valdeltagandet blir lågt och att landskapets beslutsfattare inte representerar samtliga invånare i landskapet i en tillräckligt stor omfattning. De som väljs till landskapsfullmäktige representerar hela landskapet, inte kommunerna i landskapet.

Den andra fasen av kommunikationsinsatsen börjar då valet har förrättats och de nya beslutsfattarna har valts. Invånarna måste upplysas om de nya tjänsterna och vilka rättigheter de har exempelvis vid valet av tjänster. Nu då arbetet med att bereda de olika tjänsterna pågår så pratar man om dem bara i juridiska ordalag. Termer som kommer direkt från lagtexter lämpar sig sällan för medborgarkommunikation.

Därför måste man hitta beskrivande och konkreta ord för nyorden som passar i munnen på både invånare och yrkespersoner, och det på två språk. I Österbotten råkar vi ofta ut för situationer där ett uttryck som fungerar bra på ett språk inte lätt kan översättas till det andra inhemska språket. Lyckligtvis så gagnar det här alla, eftersom man i samband med översättningen måste ta sig en ny funderare.

Termarbetet måste inledas raskt för att de termer som används i lagarna om social- och hälsovården inte obemärkt befästs och blir en del av det språk som används av serviceproducenterna. Målet med att skapa ett klart språk främjar tjänsternas tillgänglighet och grupper med specialbehov, men också alla invånare.

Lyckligtvis så arbetar vi inte ensamma med det här, utan det här görs på riksnivå. Som bäst pågår det bland annat ett nationellt projekt där man förenhetligar de termer som används i de olika landskapen då de kommunicerar om reformen. Institutet för de inhemska språken (Kotus) arbetar med terminologin i ett projekt som omfattar hundra ord som anknyter till social- och hälsovården. Det riksomfattande arbetet är viktigt för att tjänsterna ska kunna jämföras med varandra, exempelvis då invånarna väljer en serviceproducent från ett annat landskap.

Målet är att kunna erbjuda aktuell och begriplig information om beredningsarbetet. Om lagarna godkänns och reformen blir verklighet kommer den verkliga kommunikationsinsatsen att börja.  Det som händer i Österbotten ligger i österbottningarnas händer. En framgångsrik reform förutsätter kommunikation och ett aktivt grepp av invånare, medier, föreningar, beslutsfattare och övriga aktörer i landskapet.

 

Petra Fager

informatör

Österbottens förbund

Heli Masa

kommunikationschef

Vasa sjukvårdsdistrikt

Gå till "Nyheter och pressmeddelanden"
Uppdaterat 10.11.2017, klockan 10.11, Petra Fager.